Teologi och postmodernitet

Har nu börjat läsa litteraturen och jag ämnar, för min egen inlärning, referera vad jag läst samt kommentera i den mån jag nu har något att komma med.
I inledningen av det första kapitlet definierar Sigurdson och Svenungsson (fr.o.m. nu S & S) viktiga begrepp för det fortsatta läsandet. Då jag tidigare stött på både "teologi" och "postmodern" tycker jag nog att jag har en ganska bra förförståelse av vad det kan vara. Jag tror inte det behöver vara så obegripligt och motsägelsefullt som S&S inledningsvis insinuerar att det kan uppfattas av många.

Teologi förstås som "människans försök att utifrån sin ändliga horisont söka förstå något av det outgrundliga mysterium som är Gud". Med denna förståelse ser jag ingen nödvändighet att hitta ett fundament, en grund på vilken teologin som objektiv vetenskap kan vila. Teologin har lidit av moderniteten och dess krav på "vetenskaplighet" med naturvetenskapen som mall, menar S&S. Detta kan jag inte annat än hålla med om. Jag tror personligen att postmoderniteten kan komma som en befrielse för teologin.

Vad är då denna postmodernitet? Tja, det är inte helt enkelt att svara på den frågan. Egentligen är man inom det vetenskapliga samfundet inte riktigt överens om vad det ens ska heta. I sociologin har jag lärt mig att Giddens föredrar att tala om senmodernitet då han menar att vi ännu inte gått in i något nytt paradigm, utan fortfarande befinner oss i moderniteten, om än en sen sådan. jag kan förstå att Giddens resonerar som han gör. Vad är egentligen ett paradigm som utgår från det förra och säger att vi är det som kommer efter. Således menar Giddens att paradigmskiftet ännu inte ägt rum. Inom teologin verkar man dock anammat termen "postmodernitet" och S&S säger att den postmoderna teologin är ett nytt paradigm, ett nytt sätt att förstå teologi. Därmed inte sagt att det gamla helt försvunnit. Jag utgår från att de lever "sida vid sida tillsammans i samma båt" för att låna några rader av Ebba Grön. Inom olika universitet dominerar säkert än det ena än det andra. Jag tänker mig att yngre teologer omfamnar den postmoderna teologin med större entusiasm än äldre. Dock är detta kanske mera ett önsketänkande från min sida.

För att visa hänsyn till Patrik som skaffat sig mycket jobb med denna kursform ;) avrundar jag nu detta inlägg med att återge S&S:s definition på postmodern teologi: "Med postmodern teologi förstår vi de olika typer av teologi som bedrivs utifrån de nya filosofiska, vetenskapsteoretiska och metodologiska förutsättningar som postmoderniteten innebär." (Sigurdson & Svenungsson 2006 s. 13.